7 September 2020 |

Yttranden till Riksgälden över förslag på kärnavfallsavgifter

Sedan Riksgälden sänt ut en remiss om kärnavfallsavgifter, finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp för 2021 den 12 juni 2020 har 16 yttranden inkommit till myndigheten. I denna nyhet redovisar Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, några synpunkter ur yttrandena. Nedan finns en komplett lista av remissvar och länkar till respektive pdf.

Riksgälden skickade den 12 juni 2020 ut en remiss med förslag på kärnavfallsavgifter och finansierings- och kompletteringsbelopp (säkerheter) för 2021. Förslaget är framtaget efter en analys av kärnkraftinsdustrins rapport Plan 2019. Föreslagna avgifter och säkerheter är i stort sätt på samma nivå som tidigare förutom avgiften för Barsebäck som sänks med 90 procent. Vanligtvis föreslås avgifter och kompletteringsbelopp i treårsperioder, men myndighetens arbete har försenats på grund av Covid-19 och förslag på avgifter och belopp för 2022-2023 kommer 2021. 

Detta ser Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG), Naturskyddsföreningen och Jordens Vänner positivt påFöreningarna, som lämnade ett remissvar till Riksgälden den 24 augusti, menar dessutom att den utveckling av elsystemet och elmarknaden som vi sett det senaste året, som visar på en osäkerhet för de framtida ekonomiska villkoren för driften av kärnkraftreaktorer, innebär att det redan nästa år kan vara skäl för en reviderad prognos av den framtida elproduktion från kärnkraften. Även detta innebär att det är klokt att denna gång endast lämna ett förslag för ett år.

I remissvaret skriver MKG med föreningar att Riksgälden gör ett bra jobb kring utveckling av beräknade kostnader för kärnavfallsprogrammet, real pris- och löneutveckling och osäkerhetsanalys. Dock har föreningarna synpunkter kring hur prognoser för framtida elproduktion tas fram och hur kärnavfallsavgifter kan fastställas så att framtida kostnader täcks fullt ut. 

Regeringens vetenskapliga råd i kärnavfallsfrågor, Kärnavfallsrådet, tar i sitt yttrande till Riksgälden upp ett antal frågor som myndigheten rekommenderas att titta närmare på. Rådet delar Riksgäldens bedömning att Kärnavfallsfonden sannolikt är underfinansierad. Kärnavfallsrådet påpekar att det dessutom kan uppstå flera olika kostnader som det ännu inte planerats för och som säkerheterna inte täcker i dag.

Om osäkerhetsanalysen för framtida kostnader skriver Kärnavfallsrådet att det anser att Riksgälden har lyft flera viktiga synpunkter på industrins analys. Men Rådet har en avvikande uppfattning än Riksgälden kring de fasta förutsättningarna som myndigheten anser kan godtas. Kärnavfallsrådet anser att det är viktigt att de fasta förutsättningarna diskuteras i samband med Plan-rapporterna vart tredje år med tanke på den långa projekttiden. Rådet tar som exempel upp de fasta förutsättningarna ”ingen förlängd övervakning” och ”inget generellt återtagande av deponerade kapslar”. 

Om prognoser för elproduktion skriver Kärnavfallsrådet i sitt yttrande att reaktorinnehavarna tidigare har överskattat elproduktionen och Riksgälden bedömer att reaktorinnehavarnas prognoser inte bör användas som underlag för beräkning av kärnavfallsavgifter. Kärnavfallsrådet delar Riksgäldens uppfattning och anser att det är positivt att Riksgälden planerar att löpande utvärdera både sina egna och reaktorinnehavarnas prognoser.

Kärnavfallsrådet tar dessutom upp tre frågor ur ett bredare perspektiv än de som hanteras i industrins rapport Plan 2019. För det första rör det de framtida kostnaderna där rådet anser att det för kärnavfallsprogrammet handlar om så utmanande verksamheter och långa tidsperspektiv att det inte bör uteslutas att det blir högre kostnader än förväntat. Det finns sannolikt inget tak på kostnaderna och det gäller att ta höjd för dem. Dessutom anser Kärnavfallsrådet att finansieringslagstiftningen behöver ses över när det gäller deltagande för kommuner och ideella föreningar och att ansvaret efter förslutning behöver finansieras.

Vad gäller framtida kostnader hänvisar Kärnavfallsrådet till tidigare synpunkter det haft om att flera studier har visat att investeringar i stora projekt är förknippade med betydande risker för kostnadsöverdrag. Ovanliga projekt är mer utsatta för avvikelser än mer ordinära projekt. Detta förklaras bl.a. av att det för dessa projekt saknas bra förebilder och överförbara erfarenheter. Flera studier visar också på ett samband mellan anläggningstid och kostnadsavvikelser.

Kärnavfallsrådet anger att rådet i sin kunskapslägesrapport 2015 skrev att uppskattningen är mycket osäker och slutkostnaderna kan mycket väl ligga 50 procent högre än de 100 miljarder kronor SKB AB räknat fram. Som en kommentar vill MKG påpeka att den framräknade summan i Plan 2019 redan 110 miljarder.

Rådet listar ett antal utmaningar för det här sammanhanget, en av dessa är att det är flera decennier mellan att tillståndshavarna/reaktorinnehavarna får inkomster och de därefter fortsatt ska betala kärnavfallsavgifter. 

Rådet påpekar även behovet av finansiering för olika aktörer för att möjliggöra insyn och deltagande genom hela kärnavfallsprogrammet. Här anser Kärnavfallsrådet att finansieringslagstiftningen när det gäller deltagande för kommuner och ideella föreningar bör ses över. 

Kärnavfallsrådet vill även att regeringen omprövar strategin med att vänta med att hantera frågor om ansvar efter förslutning, och finansiering av dessa. Rådet påpekar att planering för detta behöver starta nu för att minimera risken att betydande kostnader förbises.

Kärnavfallsfonden påpekar att avkastningsprognoserna för kärnavfallsfonden förbättrats från de som gällde i våras. Från de avkastningsprognoser för helåret 2020 som lämnades av fonden i mars har prognoserna från de två portföljerna skiftat från -0,23 procent respektive -12,8 procent till 0,65 procent respektive 1,79 procent (prognoser från augusti 2020). 

Länsstyrelsen i Uppsala län vill i sitt remissvar göra Riksgälden uppmärksam på att framtida kostnader för att bygga anläggningar kan bli högre eftersom användning av teknik som ger mindre klimatpåverkan, och som kan komma att bli villkorad i miljötillstånd, kan bli dyrare.

Kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB argumenterar i sitt yttrande till Riksgälden mot att fatta ett beslut för endast år 2021, och inte tre år framåt som tidigare. Bolaget ser inte det skäl som Riksgälden angett till ett ettårsbeslut – Covid-19-pandemin – som giltigt.

Kärnavfallsbolaget menar att kostnadsökningar ofta beror på förseningar i projekt och sannolikt blir lättare att prognostisera om de får tillåtlighet att börja bygga kärnbränsleförvaret och förvaret för kortlivat radioaktivt rivningsavfall SFR 2.

Kärnavfallsbolaget riktar även kritik mot Riksgäldens kalkyler för de medel i kärnavfallsfonden som används av stat och kommuner enligt finansieringslagen. Bolaget anser även att avkastningsprognoserna för medlen i fonden inte ska kopplas till nedgången på finansmarknaden våren 2020, och föreslår egna lägre avgifter och säkerheter. Energibolagen Sydkraft, Barsebäck, Fortum och Vattenfall och branschorganet Energiföretagen stödjer SKB i sina yttranden.

Energibolaget OKG stödjer också kärnavfallsbolaget SKB:s yttrande men argumenterar även för att O3:an kommer att gå mycket bättre i framtiden när alla renoveringar och säkerhetshöjande åtgärder är klara.

Som en kommentar anser MKG tvärtemot OKG att det finns en betydande risk att den största svenska reaktorn kan hamna i ökande konflikt med vindkraftsproduktion som minskar möjligheten att ekonomiskt och nätsystemsäkert gå på full effekt lika mycket som OKG skulle vilja.

Östhammars kommun lyfter i sitt yttrande över remissen från Riksgälden avseende kärnavfallsavgifterna att det är av största vikt att det finansieringsunderskott som identifierats till 27 miljarder åtgärdas. Kommunen ser även att det antagande att ingen förlängd övervakning efter slutlig förslutning bör vara en så kallad fast förutsättning i analysarbetet, kan komma att ändras över tid.

Östhammars kommun skriver även i sitt remissvar att kommunen inte har den kunskapsbas och kompetens som krävs för att förstå de ekonomiska uträkningar, prognoser, underlagsmaterial och beräkningsmodeller som ligger till grund för Riksgäldens förslag till kärnavfallsavgifter, finansierings- och kompletteringsbelopp för 2021.

Därför, skriver Östhammars kommun, är det är mycket viktigt att Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har de resurser som krävs för att bistå Riksgälden med expertis och erfarenheter utifrån SSM:s roll som tillsyns- och prövningsmyndighet för kärntekniska anläggningar.

MKG konstaterar att SSM inte har svarat på Riksgäldens remiss vars svarstid gick ut den 24 augusti 2020 (vid publicering av denna artikel, den 10 september 2020).

Folkkampanjen mot Kärnkraft - Kärnvapen (FMKK) anger i sitt yttrande till Riksgälden att föreningen kommit fram till andra siffror än myndigheten vad gäller real pris- och löneutveckling. Enligt FMKK kan inte KPI rakt av utan hänsyn måste tas till vissa insatsfaktorer som kärnavfallsprogrammet är beroende av, såsom pris på byggmaterial och bentonit. FMKK menar även att KBS3-metoden inte kan förutsättas vid uträkning av kärnavfallsavgifter och säkerheter.

MKG konstaterar att FMKK är medlem i föreningen Milkas, som inte kommit med ett yttrande.

Efter fortsatt beredning på myndigheten lämnar Riksgälden ett förslag på kärnavfallsavgifter och finansierings- och kompletteringsbelopp (säkerheter) för 2021 till regeringen senare i år.

Läs samtliga remissvar till Riksgälden nedan:

Yttrande till Riksgälden från MKG, Naturskyddsföreningen och Jordens Vänner, 200824 >>

Yttrande till Riksgälden från Östhammars Kommun, 200803 >>

Yttrande till Riksgälden från Vattenfall AB, 200824 >>

Yttrande till Riksgälden från Sydkraft Nuclear Power AB, 200824 >>

Yttrande till Riksgälden från Svensk kärnbränslehantering AB, 200824 >>

Yttrande till Riksgälden från Region Kalmar, 200814 >>

Yttrande till Riksgälden från OKG AB, 200821 >>

Yttrande till Riksgälden från Länsstyrelsen i Uppsala län, 200817 >>

Yttrande till Riksgälden från Kärnavfallsrådet, 200824 >>

Yttrande till Riksgälden från Kärnavfallsfonden, 200821 >>

Yttrande till Riksgälden från Konjunkturinstitutet, 200821 >>

Yttrande till Riksgälden från Fortum Sverige AB, 200820 >>

Yttrande till Riksgälden från Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen, 200907 >>

Yttrande till Riksgälden från Energimyndigheten, 200824 >>

Yttrande till Riksgälden från Energiföretagen Sverige, 200824 >>

Yttrande till Riksgälden från Barsebäck kraft AB, 200824 >>

 

Länkar:

Nyhet om att MKG, Naturskyddsföreningen och Jordens vänner yttrar sig till Riksgälden över kärnavfallsavgifter, 200824 >>

Nyhet om att Riksgäldens förslag på kärnavfallsavgifter för 2021 är ute på remiss, 200612 >>

Riksgäldens remiss den 12 juni 2020:

Följebrev till Riksgäldens förslag på kärnavfallsavgifter, 200612 >>

Riksgäldens förslag på kärnavfallsavgifter, 200612 >>

Bilagor:

1. Granskning av EEF >>
2. Granskning av osäkerhetsanalysen i Plan 2019 >>
3. Granskning av prognoser för elproduktionen vid de svenska kärnkraftverken 2021-2035 >>
4. Beräkning av merkostnader >>

Riksgälden kommer endast föreslå kärnavfallsavgifter för 2021, 200508 >>

Information om Riksgäldens arbete med kärnavfallsavgifter på Riksgäldens hemsida >>

Nyhet på MKG:s hemsida om att Riksgälden arbetar med förslag på nya kärnavfallsavgifteter – remiss senare i år, 200218 >>

Nyhet på MKG:s hemsida om att industrin lämnat in Plan 2019 till Riksgälden, 191001 >>

Nyhet på MKG:s hemsida om att ansvaret för kärnavfallsfinansiering har flyttats till Riksgälden, 180903 >>

På MKG:s hemsida om kärnavfallsavgifter och säkerheter >>

Logga in